Nej nu blir jag förvirrad!?!?

Jag är sjuk, det måste vara så... Eller? Jag känner mig som om jag springer runt i en öken och letar ett vattenhål. Eller är det bara som jag drömer? Jag halucinerar hela tiden och känner mig febrig, upptäcker att jag ligger sjöblöt i min säng.. Jag måste ha drömt det hela! Det KAN inte vara sant! Jag vill inte tro det, det är aldeles för otroligt, det har aldrig hänt förrut och kommer inte heller NÅGONSIN att hända. Så inte heller den här gången, antingen är jag sjuk och yrar i mina tankar eller så har jag drömt en tung mardröm... Ungefär så här känner jag mig och kanske skulle mina tankegångar se ut ungefär så här om jag vore en något mer hysterisk person, som det är nu så tar jag det med jämnmod och en stor portion förvåning. Det är ju helt otroligt att det skulle bli så här, men en person kan ju ändras, så det är väl det som har hänt... Nu undrar ni, mina fantastiska läsare(som faktiskt står ut med mina utsvävningar), förstås vad som hänt, vad som är så himla normbrytande att man skriver en så dramatisk inledning till ett blogginlägg. Nå, vad är det då som är så otroligt? Jo, så HÄR är det, Jag har uttryckt en längtan efter vinter! Nu känner jag att jag måste ge en liten beskrivning av min syn på vintern, såsom den har varit sedan urminnes tider höll jag så när på att spika, men iallfall sedan jag föddes.. Okej, kanske inte så tidigt, men gott och väl sedan jag blev medveten om min omgivning och förstod vad vintern faktiskt är. Om vintern tycker jag INTE, alltsedan jag var i 5-årsåldern och fick en bok som hette "Brumme Brunbjörn i Blåbärsskogen" och fick reda på att björnar sover sig genom vintern, så har jag velat gått i ide om vintrarna.. Jag har aldrig sett charmen i att vara ute i snön och bygga snölyktor tills man blir så genomblöt att man fryser i tre dagar efter att man kommit in, trots att man duschar kokhett i en timme typ för att tina upp sina genomfrusna fötter som inte längre verkar tillhöra kroppen, utan verkar vara något som man närsomhelst skulle kunna bryta loss från resten av den "isade kroppen". Det enda som jag kan tycka är roligt med vintern, är att åka slalom i någon solig sluttning, men det skulle ju praktiskt gå att lösa genom nån resa till alperna eller canada lite då och då.. NU kanske ni förstår varför jag blev så fruktansvärt överrumplat förvånad när jag kom på mig själv med att längta till vintern.. Det kom som en liten chock, men nu har det tillståndet övergått i förståelse och grublerier, förståelse över att människans åsikter förändras och grublerier över varför... Men dom grublerierna får ni läsa om en annan gång, för nu ska jag ta och lägga mig och sussa under mitt röda täcke med vita hjärtan på! Godnatt och sov sött ni också, för det ska iallafall jag göra! over änd out//ernst