Julnatten

Jag hade en liten annan roll på julnattsgudstjänsten än vad jag normalt har i gudstjänstlivet... Jag hade hoppat ner från orgelpallen och ställt mig framme i koret och ledde gudstjänsten istället, det var kul:) Här är iallafall min betraktelse som jag hade:) Ni som vandrar genom livet, mot ett ständigt fjärran mål Stanna upp ett tag och grubbla: är det nån som sett min tvål? Så säg mig, var är tvålen, vänner? Ser ni tvålen, vänner? Undran och skräck jag känner – var var var? Jag undrar blott: var är tvålen, broder? Ge mig tvålen, syster! Söken och leten tåligt, Bad e dåligt, Utan tvål (Skum, skum, skum) Well well well, well well well, Om du så har gyllene borstar, om du så har silverkar Utan tvålen blir du blott och bart en badande barbar Du må komma parfymerad, i dyra oljor smord Utan lödder badar slödder, det är dock ett visdomsord Så säg mig, var är tvålen, vänner? Ser ni tvålen, vänner? Undran och skräck jag känner – var var var? Jag undrar: var är tvålen, broder? Ge mig tvålen, syster! Kärnan ska va i skalet,' Bad e galet, Utan tvål

En man ska va förmögen, och ha pengar på sin bank

Men uti badet utan tvål kan han betrakta sig som pank (skum) Du kan likna hela jorden vid ett tvättfat i emalj Som blir värdelöst förutan denna renande detalj Så säg mig, var är tvålen, vänner? Ser ni tvålen, vänner? Undran och skräck jag känner – var var var? Jag undrar: var är tvålen, broder? Ge mig tvålen, syster! Att sin lekamen löga Lönar föga, Utan tvål (skum skum skum)

Tvål-eluliah!

När Susanna var i badet, för att öva sim och crawl, Hade Joakim rest in till Babylon att köpa tvål. Litervis champagne i karet hade Madame Pompadour: Trettitvå när hon klev i, och trettitre när hon klev ur… Så säg mig, var är tvålen, vänner? Ser ni tvålen, vänner? Undran och skräck jag känner – var var var? Jag undrar: var är tvålen, broder? Ge mig tvålen, syster! Mycken må vara möjligt, Bad e löjligt, Utan tvål Bad e inte bra (utan tvål) Ingenting att ha (utan tvål) Bara fusk (utan tvål) Bad e snusk (utan tvål) Var den gul? (Nej, nej, nej) Var den blå? (Nej, nej, nej) Var den svart? (Nej, nej, nej) En liten rutig tvål Säg, var den lång? (Nej, nej, nej) Var den kort? (Nej, nej, nej) En fet tvål? (Nej, nej, nej) En liten knubbig tvål. Så säg mig, var är tvålen, vänner? Ser ni tvålen, vänner? Undran och skräck jag känner – var var var? Jag undrar: var är tvålen, broder? Ge mig tvålen, syster! Söken och leten tåligt, Bad e dåligt, Bad e galet, Bad e tokigt, Visset, ruskigt, konstigt Utan tvål! /P.Ramel

När vi talar om Gud så talar vi ofta om en treenighet. Jag skulle kunna dra det så långt som att när vi talar om den kristna kyrkan, så talar vi om olika treenighet! Och inte bara en treenighet heller, kyrkan är full av treenigheter, vissa mer dolda under olika budskap än andra. I den här låten sjunger Povel Ramel om tvålen som ett livsviktigt element i badet, "bad är dåligt", "bad är galet", "bad lönar föga" osv. utan tvål. Nu sitter nog ganska många av er och tänker nåt i stil med: "Hur ska han ro i land en predikan som han baserar på det här..???? HAHA!" Men jag tänker så här: är det inte lite samma sak med kyrkan som med tvålen? Låt oss säga att kristendomen är som ett badkar fyllt med vatten, dvs oss människor i kyrkan, om vi inte hade vår tro där i kyrkan, så skulle ju hela kristendomen fallera och "badet" skulle vara ganska onödigt. Där har vi tvålen! Tvålen är vår tro. Ganska snabbt fann vi alltså en väl dold treenighet, Karet, Vattnet och Tvålen som blir Kyrkan, Församlingen och Tron. Nästa treenighet som jag vill tala om är något mer känd, en som finns i mycket runt om kring oss, men som också flyter ihop med "badkars-teorin", nämligen den om Tro, hopp och Kärlek. Även här hittar vi tvålen, i form av tron. I 1a korintherbrevets trettonde kapitel står det följande:

1Kor:13

1Om jag talade både människors och änglars språk men inte hade kärlek,

vore jag endast en ljudande malm eller en skrällande cymbal.*

2 Och om jag ägde profetisk gåva och kände alla hemligheter och hade all kunskap, och om jag hade all tro så att jag kunde flytta berg men inte hade kärlek, så vore jag ingenting.

3 Och om jag delade ut allt vad jag ägde och om jag offrade min kropp till att brännas,* men inte hade kärlek, så skulle jag ingenting vinna.

4 Kärleken är tålig och mild, kärleken avundas inte, den skryter inte, den är inte uppblåst,

5 den uppför sig inte illa, den söker inte sitt, den brusar inte upp, den tillräknar inte det onda.

6 Den gläder sig inte över orättfärdigheten men har sin glädje i sanningen.

7 Den fördrar allting, den tror allting, den hoppas allting, den uthärdar allting.

8 Kärleken upphör aldrig. Men profetiorna skall upphöra och tungomålstalen skall tystna och kunskapen skall förgå.

9 Ty vi förstår till en del och profeterar till en del,

10 men när det fullkomliga kommer, skall det förgå som är till en del.

11 När jag var barn, talade jag som ett barn, tänkte jag som ett barn, och förstod jag som ett barn. Men sedan jag blivit man, har jag lagt bort det barnsliga.

12 Nu ser vi en gåtfull spegelbild,* men då skall vi se ansikte mot ansikte. Nu förstår jag endast till en del, men då skall jag känna fullkomligt, liksom jag själv har blivit fullkomligt känd.

13 Nu består tron, hoppet och kärleken, dessa tre, men störst av dem är kärleken.

Här har vi en beskrivning av den treenighet som för många är den mest påtagliga och viktiga treenigheten. Människan kan i det här fallet liknas vid elden, liksom den behöver Värme Bränsle och Syre för att överleva, behöver människan Tro Hopp och Kärlek för att kunna uthärda jordelivet.

När vi ändå var inne på vatten, så finns ju där också en treenighet. Det finns vatten, eller rättare sagt H2O, den kemiska sammansättningen för vatten, i 3 former, Fast, Flytande och Gas - Is, Vatten och Ånga. Här i kan vi se hela grejen som själva badkaret, kyrkan! H2O är tre ting som jag skulle vilja kalla Gud!

Som troende kristen får jag ofta en massa frågor ställda till mig som: Hur kan du ens tänka på att tro på Gud? En Vithårig farbror på ett moln.. HAHA! Eller som de gånger då min tro ifrågasätts på grund av alla krig som religionen ligger till grund för. Dom gångerna brukar jag svara så här,

Jag tror inte på Gud som vithårig farbror, jag tror på Gud som Vatten.

• Vi har Ångan, H2O i dess ångform, väldigt svårt att förstå om man inte verkligen vet att molnen som svävar där uppe faktiskt består av vattenpartiklar. Det jämställer jag med anden, det som för många och för mig är svårast att fatta i treenigheten. Jag tar upp honom först just därför, även fast han egentligen är den som kom sist i ren kronoligisk ordning.
• Sedan har vi vatten, H2O i flytande form, också det väldigt flyktigt, men lättare att förstå därför att det faktiskt rinner och vi ser det med blotta ögat. Där har vi min syn på Jesus, han kom hit till jorden och gick ibland oss, men försvann härifrån för att offra sig för vår skull, istället skickade Gud ångan, dvs Anden till oss som hjälp till dess Jesus kommer åter.
• Till sist har vi Isen, vår fasta tro på Gud. Isen är Gud som ligger till grund att gå på för hela kristendomen, utan Gud hade vi inte haft jesus och därmed stannat i vår modersreligion Judendomen. Varför vi har vår tro är dessutom för att "klimatet" på jorden är väldigt kallt, och när det är kallt blir vattnet till is, många är vi som behöver vår tro för att klara den kalla vardagen och när klimatet blir så pass varmt att vi kan trivas ändå, utan Gud, så kommer ändå Gud att finnas kvar hos oss, men i annan skepnad, för när isen smälter, blir den till vatten... Alltså, Min tro är att Jesus kommer tillbaka till jorden den dag som vi kan lära oss att acceptera varandra för vad vi är och kan behandla varandra med respekt, alltså den dag det blir plusgrader på jorden.

Det här är mitt argument till att tro, mitt argument till att man ska använda "tvål" när man badar, för utan tvål blir man ju inte ren, och lite på samma vis är det med oss kristna, utan tron, så är det ganska meningslöst att gå i kyrkan, för tror man inte så mister syftet med kyrkan sin kraft, att söka och få tröst i Jesus.

Under julen så är det ju oftast och mest sannolikt så att vi pratar om just Jesus, hur han kom till jorden för att leda oss in i ett nytt tidevarv och hjälpa världen på dess väg mod evig frid. Gud visar sig här i en för jorden helt ny skepnad, han kommer till oss i form av ett barn, den lilla bäcken som ska bryta mark för sin fader Gud. Att Gud visar sig som ett sårbart barn säger till mig att han vill visa oss att hur små och obetydliga än må vara så är vi alla ändå alla lika mycket värda och i lika stort stånd som någon annan att uträtta våra dagsverken och stordåd.

För så var det ju, Jesus var den lilla "vattendroppen" som kom till jorden för att just frälsa oss från ondo, den lilla vattendroppen som skulle växa sig till ett stort hav av förtröstan och trygghet för många utav jordens invånare.

När jag har kommit så långt på mina svar brukar för det mesta mina "meningsmotståndare" sitta med gapande mun över att man faktiskt hade ett argument för denna vithåriga farbror som dinglade med benet från molnkanten. Det är ett fint budskap som den här högtiden bjuder oss på tycker jag, ett budskap som vi får dela med varandra!

Men kom samtidigt ihåg Povels ord: "En man kan va förmögen och ha pengar på sin bank, men uti badet utan tvål kan han betrakta sig som pank."

AMEN.