Det här med att dö...

Är ju för många en himla traumatisk tanke, även för mig.. Jag är inte helt bekväm med tanken att jag en dag ska dö, samtidigt som det i princip är vad hela livet går ut på i slutändan liksom! Jag tror så här, eller förresten, det här kan ni läsa om om ni kollar arkivet i typ oktober, tar så lång tid att förklara.. Det går i korthet ut på att när vi dör så upptas vi i en mycket större och vidsyntare värld hos Gud, eller någon annan likställd, och kroppen, dvs vårt skal blir kvar här på jorden.. Men trots allt detta, hur kul lär det vara att bara tappa andan en dag? Oavsett när.. Tror inte att det är så väldans muntert jag.. Jag gillar ju liksom att leva, att lära mig nya saker varje dag, utveckla mig själv som person, umgås och vara med mina älskade vänner osv.. Nu får ni inte tro att jag går i någon form av deppsvacka, tvärtom är jag väldigt glad och uppåt just nu och har så varit ganska länge nu, men däremot så är jag för tillfället ruskigt trött och funderar på att kvarta en timme eller så innan jag går tillbaka till övandet.. Och det var när jag och Harry gick från skolan som jag kom att tänka på det här, när jag säger att jag ska sova så säger jag just så här: Jag ska gå och DÖ en stund.. Hur fint låter det på en skala? På ett sätt så kan det ju vara väldans fint och man menar att man (i mitt fall då) ska umgås med Gud en stund, någon form av meditation i död-form eftersom man inte är vaken, utan sover och därmed inte är vid medvetande fullt ut, som kanske 0,1% av döden, max, för man vaknar ju ganska snart igen.. På ett annat sätt så är det ju himla ruttet att man säger så, att nu ska jag dö! Det känns ju lite som om man trivialiserar hela grejen på nåt vis? Ja menar, som jag nämnde tidigare, så spelar det väl egentligen ingen roll vad man tror ska hända efter döden, det är ju ändå än tragisk händelse, om inte för en själv så för ens närstående parter.. Jag vet inte egentligen vart jag vill komma med det här, ville bara få ur mig lite tankar om vad jag tycker om döden och att "missbruka" namnet på just döden.. Ibland kan det ju kännas verkligen som om man vill just dö, men vill man det egentligen?.. Jag vet inte.. Nu ska jag gå och SOVA en stund iallafall.. kanske kommer det mer tankar längre fram, känner att jag håller på att komma in i en skrivar-period igen.. börjar komma tillbaka till en normal livs-cykel igen, inte en massa jul-jobb-stress och dylikt.. Skönt!! Over and Out//Erik