tag:blogger.com,1999:blog-45164681700846186722024-03-05T05:33:00.903+01:00Hmmm...ERNST!!!Erik Fängströmhttp://www.blogger.com/profile/14654569279693659688noreply@blogger.comBlogger144125tag:blogger.com,1999:blog-4516468170084618672.post-26079129758277637652020-11-13T14:49:00.001+01:002020-11-13T14:49:35.683+01:00Stor-Stina från Malå<p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>Jag sjunger om en lustig färd</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>från Sápmis ödemarker,</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>till söderns glada fria värld</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>och till dess blomsterparker.</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>Och Wolfenstein den hedersman</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>han för det glada tåget an.</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i><br /></i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>Till södra Sverige trängde fram</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>ett rykte bland de rara,</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>om flickan av de samers stam</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>tre alnar sades hon vara.</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>Och Wolfenstein han respass tog</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>och bort till Sápmis fjellar drog.</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i><br /></i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>Till flickans boningsplats han far</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>att henne själv få skåda,</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>han blanken ut ur fickan tar</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>för att på henne råda.</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>Och Wolfenstein han talar så</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>och långa flickan hör därpå.</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i><br /></i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>Femhundra flicka ger jag dig</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>om du vill med mig fara,</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>och om du bliver huld mot mig</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>skall jag din fader vara.</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>Femhundra banko på ett år</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>du icke här bland fjällen får.</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i><br /></i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>Och jag skall kläda dig så grann</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>med rock av klädet fina,</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>med silversnören öronspann</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>som skall likt solen skina.</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>Du ska få färdas som en brud</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>uti sin högtidsprydda skrud.</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i><br /></i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>Och flickan lyssnar till de ord</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>dem handelsmannen talar,</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>och från sitt hem sin fosterjord</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>hon runt kring världen skalar.</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>Från stad till stad det bär i hast</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>i Stockholm blir dess första rast.</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i><br /></i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>Där visas hon i kungens sal</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>och längst hon är bland alla,</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>hon pengar får förutan tal</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>vitt hörs dess rykte skalla.</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>När hon vid tusen lampors sken</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>syns ila fram på skidors ben.</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i><br /></i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>I Göteborg i Köpenhamn</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>hon sedan stolt hofverar,</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>och frägdadt mer och mer dess namn</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>i tidningar florerar.</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>Dess längd det största under var</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>som Europa skådat har.</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i><br /></i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>I Tyskland kom en sjuka på</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>den långa som en frossa,</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>hon ville strax till hemmet gå</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>från Wolfenstein sig lossa.</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>Hon syntes åter vid vår strand</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>med ring på hand och sidenband.</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i><br /></i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>Nu sitter hon uti sitt tjäll</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>och talar om den färden,</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>och mången härlig stjärnekväll</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>hon ser mot södra världen.</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>Kanske hon vandrar åter dit,</i></span></span></p><p><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>då kommer hon ej mera hit.</i></span></span></p><div><i><span style="background-color: #f7f7f7; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 12px;"><span style="color: white;"><br /></span></span></i></div><div><span style="color: white; font-family: Helvetica Neue, Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 12px;"><i>Finns inspelad på Triakels album "Händelser i Nord" från 2019</i></span></span></div>Erik Fängströmhttp://www.blogger.com/profile/14654569279693659688noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4516468170084618672.post-83883854945496227602020-11-12T17:24:00.007+01:002020-11-12T17:27:54.512+01:00<p><span style="background-color: black;"> </span></p><h3></h3><h2 style="text-align: left;"><i><span style="background-color: black; font-size: x-large;">Julvisa i Finnmarken</span></i></h2><h3 style="text-align: left;"><i style="background-color: black;"><b><span style="font-size: medium;">Att sjungas vid bordet till mörkt öl.</span></b></i></h3><div><i style="background-color: black;"><span>För den vinande nordan och vintern, broder,</span><br /><span>för den grånande morgonens stjärna klar,</span><br /><span>för vårt hem och vårt land och vår bedjande moder,</span><br /><span>för myllrande städer och istunga floder</span><br /><span>vi höja vårt stop - och för kommande dagar</span><br /><span>och för kärlek och lycka som var.</span></i><p><i style="background-color: black;">När sjöarna ligga här frusna och döda,<br />och yrvädren dansa i moar och slog,<br />vi dricka och drömma om bäckar som flöda,<br />och minna oss Terrvalaks solnedgång röda<br />och gårdar som lysa bland åbrodd och lilja<br />och skuggor som dansa i skog.</i></p><p><i style="background-color: black;">För den hårdaste skaren och bittraste vinden<br />för det fattiga folket som slåss för sitt bröd,<br />för dem som i armod bli hårda om kinden -<br />för dukade bord och för slädar vid grinden,<br />för sårfyllda kroppar och läkande död.</i></p><p><i style="background-color: black;">Försonta och glada i stjärnans timma<br />vi glömma att jorden blev bräddad av hat.<br />Vi resa oss upp under stjärnor som glimma -<br />omkring oss de heligas natt vi förnimma -<br />för dem och för jorden, för himlen och oss<br />våra stop vi höja, kamrat.</i></p><p><i><b style="background-color: black;">(Dan Andersson 1917)</b></i></p></div>Erik Fängströmhttp://www.blogger.com/profile/14654569279693659688noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4516468170084618672.post-19841260439361680732013-07-31T11:37:00.005+02:002013-07-31T11:37:57.195+02:00Semester<div style="text-align: justify;">
Ja,så var den äntligen här då. Min semester. Jag sitter i skrivande stund i vardagsrummet hemma hos mamma och pappa i Lövberga och gör företrädesvis absolut ingenting. Förutom att skriva i bloggen då, samt spela quizkampen. Skönt.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Vidare ska jag nog egentligen fortsätta med att göra ingenting, förutom några små inhopp här och där. Som till exempel på fredag då vi ska ha musik i sommarnatt i Ströms kyrka med vokalensemble och lite solistinslag. Det ska blir ruggigt trevligt! Sedan om en vecka åker jag till England för att gå på hårdrocksfestival och för att köra lite bil på fel sida vägen. Det är vad man kan kalla en riktig semester. Eller vad säger ni? Jag tycker i alla fall just det.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Men för att resonera lite runt begreppet semester. Det var egentligen det jag tänkte skriva om, men så blev det en lång ingress också... Tänk att man jobbar cirka 45 veckor på ett år, många med siktet inställt på det enda målet i de fyra till fem veckorna mitt i sommaren då man får vara ledig. Nu tillhör jag i och för sig inte den gruppen som mest av allt längtar till semestern, men ändå! I dagens samhälle jobbar man en ruskigt stor del av sitt liv. Och stressar.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Innan man jobbade så var det ju skolan, förvisso med väldigt mycket jobb där också, men faktiskt en ganska mycket större bit av ledighet. Även där finns ju tendensen till att enda moroten som håller eleverna uppe är det stundande jul-, påsk-, november-, sport-, eller sommarlovet. Vi längtar helt enkelt till att få vara lediga, eftersom vi är individer med individuella intressen. Intressen som inte alls så ofta är lika med det yrke vi utövar.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Vi har väldigt svårt att vara just lediga. Alltid är det något vi har siktet inställt på, om det så är semester eller resan eller att skriva på bloggen eller att svara på quizkampen, så har vi alltid något att skynda emot. Vi har, tror jag, tappat förmågan att bara sitta stilla och koppla av. Den förmågan har stötts bort av de ständiga kraven som ställs på en, direkta eller indirekta, att man måste vara si och så och göra ditt och datt.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Har ni sett den nya keno-reklamen på tv? Den där ett yngre par flyttar till ett hus på Gotland..? Del två av den reklamen är i alla fall så här ungefär: Den yngre kvinnan kommer ut ur huset, synbart stressad. Grannen frågar henne hur hon mår och får då till svar: "Det är jättebra, lite stressad bara. Måste komma iväg till Yogan. Det är ju så avkopplande."</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Som jag ser det är det inte förrän man kommer upp i pensionsålder som man på riktigt kan kalla sig ledig. Men då kommer det alltid annat som man "måste" göra, spela boul, bridge eller golf, sitta med i PRO eller SPF, kanske något styrelseuppdrag i någon hembygdsförening, ut och åka med husbilen, när man nu ändå har skaffat sig en... Så det där med att man är ledig när man gått i pension, det tror jag inte riktigt på ändå. Ja, kanske en liten liten bråkdel av våra pensionärer är så pass viljestarka att dom kan stå emot och verkligen vara helt ledig, men det är i så fall en väldigt liten del då.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
För att nu sammanfatta dessa mina små och röriga tankar runt begreppet semester och ledighet så skulle jag vilja citera Allan Edwall, en för många väldigt betydelsefull skådespelare och visdiktare med mera: "När jag är ledig, då jobbar jag med något annat!". Det tycker jag stämmer in på väldigt många, inte minst mig. Så nu när jag är ledig, då ska jag bara... </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Ha de gött så hörs vi!</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Over and out///Erik</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
Erik Fängströmhttp://www.blogger.com/profile/14654569279693659688noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4516468170084618672.post-66209190358302244972013-07-07T08:08:00.001+02:002013-07-07T08:08:23.245+02:00En vecka som kräver ett inlägg...Veckan som har gått: Korta versionen<br />
<br />
<br />
<ul>
<li>Sextiotalsveckan</li>
<li>Körslaget</li>
<li>Gospelkonsert</li>
<li>Orgelkonsert</li>
</ul>
<div>
Veckan som har gått: Den lite längre versionen</div>
<div>
<br /></div>
<div>
I veckan har det hänt massor! Jag menar verkligen massor, och det känns skönt att den snart är över. Men också lite tomt måste jag nog erkänna, för nu är den ju slut! Det vi började planera i februari har helt plötsligt varit och farit, så nu är det bara att vänta på nästa år!</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Vad är det då vi har planerat sedan i februari och som gått av stapeln i veckan? Jo, sextiotalsveckan i Malå! Min del i det hela var att rodda ihop inslaget som vi kallade "körslaget i Malå", vilket gick ut på att samla ihop en hel hög med körsångare som vi delade upp i tre körer och tre körledare. Det vill säga körledare helt utan erfarenhet av att leda just kör! Det har varit jätteskoj och både körledare och körer har skött sig exemplariskt! </div>
<div>
<br /></div>
<div>
Så jag vill passa på att tacka Maria Tuolja Renström, Eva From och Eva Larsson speciellt, men också speciellt alla körsångare som slutit upp till körerna! Utan er inget körslag...</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Vidare så hade vi en helt otroligt konsertupplevelse med Malå gospel i tisdags. Tror aldrig att det har känts så bra med gospel, varken i kören eller som solosångare! Det var helt makalöst vad bra det gick...</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Körslaget pågick ju varje dag i veckan utom onsdag, så det var ju hela tiden nånting som rörde det, men jag kan inte nog beskriva hur bra alla skötte sig och hur bra det lät om körerna!</div>
<div>
<br /></div>
<div>
För att avsluta sextiotalsveckan för min del så gjorde jag en orgelkonsert i fredags kväll. Det gick också helt enligt planen, med undantag av en sak: Det kom så mycket folk! Jag hade skrivit ut trettio program, vilket fick mig att känna mig som den mest optimistiske typen i världshistorien.. och mycket riktigt, kvart i sju fanns inte en kotte i kyrkan förutom jag och vaktmästarn samt kyrkoherden som skulle prata. Då kom en av mina korister vilken jag bemötte med: "Men så trevligt, då blir vi iallafall en som lyssnar!", varpå jag gick in i sakristian för att gå igenom körordningen med Erik-Hugo, detta tog MAXIMALT 5 minuter...</div>
<div>
<br /></div>
<div>
När jag sedan gick ut i kyrkan igen var det med chock jag kunde konstatera att det satt åtminstone 20 personer i kyrkan.. jag tänkte att nu har det hänt nåt... men icke! Folket fortsatte strömma till, och slutligen blev vi 64 stycken på konserten in alles. Mycket ovanligt för att vara Malå.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Nåja, nu återstår endast söndagen av veckan och den ska jag tillbringa på två gudstjänster, sedan blir det en ledig dag för min del. Skönt.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Nu ska jag gå och öva psalmer till idag. Over and out: ERIK</div>
Erik Fängströmhttp://www.blogger.com/profile/14654569279693659688noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4516468170084618672.post-16572155205180695632013-01-25T19:50:00.001+01:002013-01-25T19:50:43.739+01:00Att åka bussIgår åkte jag hem till Strömsund och Lövberga för att fira att min kära mor fyller halv-hundra. Eller femtio som vissa väljer att kalla det. Det fortskaffningsmedel jag valde att begagna var i alla fulla fall den kollektiva varianten. Jag åkte buss. Under bussresan gjorde jag en del reflektioner angående traditionellt svenskt bussåkande.<br />
<br />
Till att börja med så står man då vid busshållplatsen och väntar på åbäket som i nio fall av tio är för sent, speciellt om det är kallt ute, vilket det i mitt fall var, är den sen. Mycket för sen. När man så står där och väntar så formas ju tankarna i huvudet. "Nu är bussen sen. Igen.".."Skönt att man är ensam här i alla fall, då slipper man stå i kö när man ska på..." och: "Hoppas bussen inte är full, så man får ett eget säte..."<br />
<br />
Till slut så kommer ju bussen då, man är nervös att den ska missa att man vill följa med, så för säkerhets skull vinkar man lite extra tydligt när bussen kommer. Man är ändå nervös att man ska missa den. Tills man väl är på och står och betalar. Här uppstår då två alternativ. Kort eller kontanter? Ja, alltid lika svårt att välja. Väljer man kontanter får man dåligt samvete för att man medverkar till ökad rånrisk gentemot föraren. Väljer man kortet vet man ju inte om det funkar som det ska. TOG dom verkligen bara hundranittiotre kronor, eller råkade busschauffören slå en nolla för mycket, så man betalade två tusen spänn för bussresan?<br />
<br />
När man väl bestämt sig för hur man ska betala och har gjort det finns det ca två till tre möjliga scenarion:<br />
<i><br /></i>
<i>Scenario 1: </i>Bussen är full. Man tänker: Skit också, jag hoppar av. Jag ORKAR INTE SITTA OCH PRATA HELA VÄGEN TILL VILHELMINA!!! Man sätter sig där man får plats, gillar läget och byter så fort ett eget sätespar blir ledigt.<br />
<i><br /></i>
<i>Scenario 2: </i>Bussen är halvfull, inte helt packat, men ändå lite förtjänst åt bussbolaget. Man tar naturligt vis en av de två lediga sätesparen, parkerar sin väska på platsen bredvid, sätter sig och ser oerhört viktig ut och vill inte bli störd. Allt för att slippa sitta bredvid någon annan under resans gång.<br />
<i><br /></i>
<i>Scenario 3: </i> Kanske det mest intressanta. Bussen är helt tom när du kliver på. Du betalar och tänker: Men GUD SÅ SKÖNT!! Bara att välja plats. Varför väljer man då inte bara en plats? Nej istället börjar man tveka och tänka; "Vart ska jag sitta? Vilken är bästa platsen? Vart är det mest benutrymme? Vart är det minst risk att bli störd? VART SKA JAG SITTA?".. Det hela slutar med att mens du bestämmer dig går du längre och längre bak i bussen tills slutligen bussen börjat köra, busschauffören tittat argt på dig, och du till sist hamnar längst bak i bussen, där sätena inte går att fälla bakåt. Inte optimalt. Av ren skam så sitter du där och pinas tills du är på destinationsorten av alltför rak rygg och alltför lite benutrymme. Men du slapp i alla fall prata med någon främling. Eller ens titta någon i ögonen, jag menar, längst bak ser man ju bara nackar och mössor, och dessutom kan man vara nästan säker på att ingen annan heller vill titta dig i ögonen eller prata med dig, tänk så pinsamt!<br />
<br />
Nej, fram för den svenska kollektivtrafiken och dess etikettregler. Inget socialt umgänge på bussar eller tåg, vem vet hur det skulle gå då?!<br />
<br />
Super et de //ErikErik Fängströmhttp://www.blogger.com/profile/14654569279693659688noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4516468170084618672.post-89762947813355917402013-01-21T17:05:00.000+01:002013-01-21T17:05:28.032+01:00I väntan på kören.Nu sitter jag här och väntar på kören som börjar i kväll.<br />
<br />
Innan jul så hade jag en prova-sjunga-kväll här i Malå, vilket resulterade i kören som kommer om cirkus en timme. Nu så här i elfte timmen har jag äntligen förberett klart, och då kom jag på att jag kanske bör uppdatera bloggen lite också. Är som sagt sämst på att göra detta något så när kontinuerligt, men som man säger: Den som väntar på något gott väntar ALLTID för länge.<br />
<br />
Mycket har hänt sedan sist jag skrev något, det har varit jul, nyår, trettondag.. Jag har jobbat någon månad till i Malå och trivs lika förträffligt bra nu som sist... Jag har varit förkyld. (Över nyår om ni nu finner intresse i att veta när...) Jag har vart hem till Strömsund. (Även det under nyår, om det också är av intresse). Jag har köpt en soffa, som inte har kommit ännu, men ändå!<br />
<br />
En rolig sak som händer här är ju all musik och dylikt som händer, men en annan lika rolig sak är att jag äntligen fått tummen ur och börjat fota lite igen. Lovade ju för typ en miljon år sedan att jag skulle börja lägga upp lite foton här på bloggen, vilket ju lyckades sådär... Men så härom kvällen var jag ute och fotograferade och experimenterade lite med långa slutartider, och då fick jag fram bland annat de här bilderna:<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg4ClnqAL5m7tOiqv38Zia_gp26Lr2AESka2d4ckT5j3EfBrX6dj4ESOWThrOx6F_eENJ1d_jzvV4d5hwr7G4DioeevH_Fd59IfF0RGDz6fsrqrfGDoSdjqGMfvx5vlQeTGzDfLcifU2U-S/s1600/_1198410.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg4ClnqAL5m7tOiqv38Zia_gp26Lr2AESka2d4ckT5j3EfBrX6dj4ESOWThrOx6F_eENJ1d_jzvV4d5hwr7G4DioeevH_Fd59IfF0RGDz6fsrqrfGDoSdjqGMfvx5vlQeTGzDfLcifU2U-S/s1600/_1198410.JPG" height="300" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Kärleksstigen.</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Tror jag ska klistra in karaktären Döden ur "Sjunde inseglet"här.. Läskig bild...</i></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhkkHNerSlx1vEcTlRZGkwLvwaS_bgLF9mZd90Sv1jN1s_970D6xIq59kwrQcOEqQfntejJllzl7yB33BicmWFheH9R-QVvoFH5L4QjIOEGuuvTbV0SMnhMpomIMJQTMyKgd0rVh45181vK/s1600/_1198388.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhkkHNerSlx1vEcTlRZGkwLvwaS_bgLF9mZd90Sv1jN1s_970D6xIq59kwrQcOEqQfntejJllzl7yB33BicmWFheH9R-QVvoFH5L4QjIOEGuuvTbV0SMnhMpomIMJQTMyKgd0rVh45181vK/s1600/_1198388.JPG" height="240" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Kyrkogatan. Rödskimrande.</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgGOqTfIvF8O6gZb6ItCXCwHqV3TlWfzA578DPMGXXAOeYXhauLrfFyq5nulpIQoQi8_QDBX1rcqnQEDBeBy-7Xop_5kxANAa0y32Wqw3tjERR_QKJLD00TNgpMT1dsc-__S90B2xo_oc7n/s1600/_1198406.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgGOqTfIvF8O6gZb6ItCXCwHqV3TlWfzA578DPMGXXAOeYXhauLrfFyq5nulpIQoQi8_QDBX1rcqnQEDBeBy-7Xop_5kxANAa0y32Wqw3tjERR_QKJLD00TNgpMT1dsc-__S90B2xo_oc7n/s1600/_1198406.JPG" height="240" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Cool lampa i trädet.</i></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhLxEQOInQECvGH2dQ3AWwe34p4rm1nesrzErEpWPTb0AaVWnUIWL-5Y3Lh-9O7Cnl0-F1sZERETDbyTNazmdC781o3UeMaRcgoo-dNE-hBDmr8nD3Oia4Nja9DXJetpXDfJESAxt5IM3bI/s1600/_1198438.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhLxEQOInQECvGH2dQ3AWwe34p4rm1nesrzErEpWPTb0AaVWnUIWL-5Y3Lh-9O7Cnl0-F1sZERETDbyTNazmdC781o3UeMaRcgoo-dNE-hBDmr8nD3Oia4Nja9DXJetpXDfJESAxt5IM3bI/s1600/_1198438.JPG" height="320" width="215" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Tornet tillhörande min arbetsplats...</i></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgFJaFR7B_yKXf0ooQkAyiRWEHlyJvnjNJH7wTZZtYgiPeSpHgX11_HMLN97BDmTdwnQNXaEuFBBlXgziHd_aI50RBP7GRURpyL8iK01Yo_4ppYceF8v93Q4ZfFYBu1AouyoNJG_k-GZEj1/s1600/_1198446.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgFJaFR7B_yKXf0ooQkAyiRWEHlyJvnjNJH7wTZZtYgiPeSpHgX11_HMLN97BDmTdwnQNXaEuFBBlXgziHd_aI50RBP7GRURpyL8iK01Yo_4ppYceF8v93Q4ZfFYBu1AouyoNJG_k-GZEj1/s1600/_1198446.JPG" height="229" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Och sist men inte minst: Mitt första norrskensfotografi!!!</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Så. Det får avsluta det här inlägget. Jag är nöjd. Nu har jag i alla fall fem foton här. Bra. Nu kommer kören! Ha det bäst tills vi ses/hörs!</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Super et de//ErrNSt</div>
<br />Erik Fängströmhttp://www.blogger.com/profile/14654569279693659688noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4516468170084618672.post-34189963901467454232012-12-24T11:43:00.004+01:002012-12-24T11:43:55.184+01:00Julsång<br />
<div style="background-color: white; text-align: center;">
<br /></div>
<div style="background-color: white;">
</div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: inherit;"><i>Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt </i></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: inherit;"><i>i signad juletid. </i></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: inherit;"><i>Giv mig Guds ära, änglavakt </i></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: inherit;"><i>och över jorden frid. </i></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: inherit;"><i>Giv mig en fest, som gläder mest </i></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: inherit;"><i>den Konung jag har bett till gäst. </i></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: inherit;"><i>Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt, </i></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: inherit;"><i>giv mig en änglavakt. </i></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: inherit;"><i><br /></i></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: inherit;"><i>Giv mig ett hem på fosterjord, </i></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: inherit;"><i>en gran med barn i ring.</i></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: inherit;"><i>En kväll i ljus med Herrens ord </i></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: inherit;"><i>och mörker däromkring. </i></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: inherit;"><i>Giv mig ett bo med samvetsro, </i></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: inherit;"><i>med glad förtröstan, hopp och tro. </i></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: inherit;"><i>Giv mig ett hem på fosterjord: </i></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: inherit;"><i>och ljus av Herrens ord.</i></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: inherit;"><i><br /></i></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: inherit;"><i>Till hög, till låg, till rik, till arm </i></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: inherit;"><i>kom, helga julefrid. </i></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: inherit;"><i>Kom barnaglad, kom hjärtevarm </i></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: inherit;"><i>i världens vintertid. </i></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: inherit;"><i>Du ende, som ej skiftar om, </i></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: inherit;"><i>min Herre och min Konung, kom.</i></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: inherit;"><i>Till hög, till låg, till rik,till arm </i></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: inherit;"><i>kom glad och hjärtevarm.</i></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: inherit;"><i><br /></i></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: inherit;"><i>/Zacharias Topelius</i></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: inherit;"><i>(Melodi: Jean Sibelius)</i></span></div>
<br />
Erik Fängströmhttp://www.blogger.com/profile/14654569279693659688noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4516468170084618672.post-23369618752225534702012-12-24T10:31:00.000+01:002012-12-24T10:31:17.390+01:00God Jul<span style="font-family: inherit;">Nu är det länge sedan jag skrev något här, men bättre sent än aldrig. Det där med att vara en superkontinuerlig bloggare är inget jag är bra på, eller som min kompis Amanda uttryckte det på twitter:</span><br />
<span style="font-family: inherit;"><span style="background-color: white; line-height: 18px;">"alltså </span><a class="twitter-atreply pretty-link" dir="ltr" href="https://twitter.com/EFngstrm" style="background-color: white; line-height: 18px; text-decoration: initial;"><s style="text-decoration: initial;">@</s><b style="font-weight: normal; text-decoration: underline;">EFngstrm</b></a><span style="background-color: white; line-height: 18px;"> , du är sämst på att vara en kontinuerlig bloggare" ...</span></span><br />
<span style="font-family: inherit;"><span style="background-color: white; line-height: 18px;"><br /></span></span>
<span style="font-family: inherit;"><span style="line-height: 18px;">Det är nog sant. Jag skulle till exempel kunna skylla på att november-december är jättefulla av annat att göra när man är musiker, men inte ens då skulle hela sanningen komma fram. Även om det faktiskt ÄR mycket, så har man alltid nån liten kvart över lite här och var. Den nakna sanningen är helt enkelt att jag faktiskt är just sämst på att vara en kontinuerlig bloggare. </span></span><br />
<span style="font-family: inherit;"><span style="line-height: 18px;"><br /></span></span>
<span style="font-family: inherit;"><span style="line-height: 18px;">Men vad gör det egentligen? Jag menar, säg den i dag levande människa som är komplett, dvs bra på allt? Nu menar jag inte att jag är bäst på allt förutom att blogga med jämna mellanrum, men jag menar att alla har vi våra sidor som vi är bra på, kanske rent utav bäst, och de sidor som vi är mindre bra på. </span></span><span style="font-family: inherit; line-height: 18px;">På det stora hela så är ju det här med bloggandet ett relativt litet tillkortakommande om man jämför med andra, mer ömtåligare dito. </span><br />
<span style="font-family: inherit; line-height: 18px;"><br /></span>
<span style="line-height: 18px;">Det är julafton och jag sitter på kontoret och väntar på att samling vid krubban ska börja. Det är så härligt med gudstjänsterna i jultiden, mycket folk och glada miner. Alla, verkar det då som på ytan, försöker efterleva julens budskap om att båda oss alla en stor glädje, man ser ytterst få "sura miner" på till exempelvis samling vid krubban eller julnattsgudstjänsten.</span><br />
<span style="line-height: 18px;"><br /></span>
<span style="line-height: 18px;">Ändå, detta till trots, så vet vi att det finns så många som inte firar jul med den glädje som i alla fall jag skulle vilja att alla fick göra. Det finns så många som sitter hemma i sina hem, rädda för en alltför full förälder som när som helst riskerar att explodera över någon liten struntsak som denne för tillfället misstycker till. Eller alla de familjer som faktiskt inte har råd att fira jul, det finns helt enkelt inte pengar till julmat, julklappar, julgran med mera. Ytterligare ett exempel är alla de som sitter ensamma hela julhelgen. Vissa har själv valt det och trivs med det, men alltför många gör det med enda orsak att de inte har någon att fira jul med. </span><br />
<span style="line-height: 18px;"><br /></span>
<span style="line-height: 18px;">Det finns så mycket att göra, men så få gör något. Det skulle kunna vara så enkelt som att bjuda in någon som man vet kommer sitta ensam på jul till sitt hem, att tipsa den familj man vet har det knapert om att det finns fonder att söka pengar ur för att kunna ge barnen en jul att minnas, minnas den av rätt anledning. Det om något skulle vara att sprida julens budskap!</span><br />
<span style="line-height: 18px;"><br /></span>
<span style="line-height: 18px;">Men många är för stolta, vill inte tränga sig på och genera någon annan med avslöjandet att man faktiskt vet hur det är ställt. Varför är det så generande och skamligt att vara utsatt i dagens Sverige? Jag citerar ur Tage Danielssons "Karl-Bertil Jonssons julsafton":</span><br />
<span style="line-height: 18px;"><br /></span>
<div style="text-align: center;">
<span style="line-height: 18px;"><i> "...ty detta var på den tiden då det inte var skamligt att vara fattig..."</i></span></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
Varför har det blivit skamligt att vara fattig, eller utsatt över huvud taget? </div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
När ni firar jul i år, tänk då på hur lyckligt lottade ni är om ni inte räknar in er i någon av grupperna ovan, skicka också en tanke till de som faktiskt inte har en God jul, det finns många. Många fler än vi tror. Tänk sedan, mitt allt julmatsätande, julklappsöppnande och glöggdrickande, på julens sanna budskap, ett budskap om en stor glädje som bådats till jorden, ett barn som kommer till vår frälsning och räddning, att föra det budskapet vidare, för även om vi inte bekänner oss som troende så vill jag tro att vi kan skriva under på budskapet :Bemöt din nästa som dig själv!</div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
Tack för mig, och god jul! Sedan väljer jag att avsluta med ett till citat ur Karl-Bertil:</div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: inherit;"><span style="background-color: white; line-height: 19.200000762939453px;"><i>"Karl-Bertil Jonssons ömma moder fick något religiöst i blicken, ty denna saga utspelar sig på den tid då julen fortfarande firades till minne av Kristi födelse"</i></span></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: inherit;"><span style="background-color: white; line-height: 19.200000762939453px;"><i><br /></i></span></span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-family: inherit;"><span style="background-color: white; line-height: 19.200000762939453px;">Super et de. ERik</span></span></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="line-height: 18px;"><i><br /></i></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: inherit; line-height: 18px;"><br /></span></div>
Erik Fängströmhttp://www.blogger.com/profile/14654569279693659688noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4516468170084618672.post-73586871708360554182012-11-15T23:07:00.000+01:002012-11-15T23:07:13.377+01:00Kärlek - del1Vad är kärlek? Det var kvällens stora fråga i samtalsgruppen Stororden. För mig är det ett så stort ord att det inte går att ta på egentligen, det innefattar ju så mycket, och jag tror att många delar den känslan med mig. Och var går gränsen för kärlek? När blir kärlek till fanatism, efterföljelse och liknande. Denna fundering kommer att resultera i en rad inlägg förhoppningsvis, så det får bli en liten följetong. Här börjar alltså del 1 i mina funderingar om kärlek.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgGzuSoIp3pDFTNBmo4Cl118DrPkua1D28ZQMFJ4JqnTxgmnyeT7Nv2QseT0Dn7ycaKFg-bUKN2tsnno9QabJIpXEGF_Y018MBJEdl30-tILBuRjL82lOiZpZp4cxJnFd1pGjdECtBvJAew/s1600/PB150028.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgGzuSoIp3pDFTNBmo4Cl118DrPkua1D28ZQMFJ4JqnTxgmnyeT7Nv2QseT0Dn7ycaKFg-bUKN2tsnno9QabJIpXEGF_Y018MBJEdl30-tILBuRjL82lOiZpZp4cxJnFd1pGjdECtBvJAew/s1600/PB150028.JPG" height="400" width="300" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
För att börja på en grundnivå, så har vi ju då kärleken till sin mor. Moderskärleken är, som jag upplever det, den allra mest villkorslösa kärleken som kan uppnås. När man som litet barn bara kan se till sin mamma, den som föder en och ger möjlighet till liv. Senare så uppkommer ju ofta en både naturlig och hälsosam trots, man börjar säga emot. Men kärleken finns ändå alltid kvar där i grunden.<br />
<br />
Moderskärleken finns ju även från det motsatta hållet, det vill säga mammans kärlek till barnet, vilken inte enbart märks hos människan. Kommer du mellan exempelvis en älgko och hennes kalv så bör man bli vaksam, för älgkons instinkt att skydda kalven gör att hon ser dig som ett extremt hot och attackerar dig. Något som jag tror varje förälder skulle göra för sitt barn. Det är ju ens eget kött och blod.<br />
<br />
Innan jag skrev detta så läste jag i en blogg, som en mamma i Strömsund skriver, några inlägg om hennes barn som just har påbörjat sin behandling mot drogberoende. En antagligen fruktansvärt jobbig resa både för barnet och för familjen. Jag har lyckligtvis inte själv gjort den erfarenheten, men är väl medveten om att den kan drabba vem som helst när som helst. Jag är ju inte förälder själv, men har en syster som är 14 år och därmed är i åldern då man börjar röra sig ute på byn kvällar och nätter.<br />
<br />
Vad som berörde mig så oerhört med berättelsen är denna mammas oerhörda mod att gå ut offentligt med sitt agerande inför det som har hänt och händer. För det första så anmälde hon sin myndige son för narkotikabrott. Bara det ett enormt och beundransvärt steg att våga ta. Sedan att gå ut offentligt med det för att inte bara slåss för sin egen sak, utan även för alla andra som råkar ut för detta! Jag beundrar dig djupt Mia och vill att du ska veta att du med familj och nära finns i tankar och böner. Kämpa, och må Gud var med er!<br />
<br />
Detta visar på vilka "lik" man som förälder är beredd att gå över för att ens eget barn ska må bra! Det skapar en enorm beundran från min sida gentemot alla föräldrar som vågar göra det rätta och gå "emot" sitt barn, för att barnet ska må bra! Samtidigt skapar det en rädsla inom mig när jag läser eller hör om alla faror som barn och ungdomar utsätts för. En rädsla att skaffa egna barn. Möjligen en naiv rädsla, men den kommer alltid att finnas där när jag väl skaffar barn. Att kärleken till barnet blir så stor att man inte vågar släppa iväg det på något alls.<br />
<br />
Kärleken till ett barn är alltså stor. Enormt stor. Ofattbart stor. Jag hoppas själv få uppleva den, även om den innebär en ständig rädsla att barnet ska hamna i trubbel eller att det ska hända något med det så hoppas jag verkligen att jag får egna barn i framtiden. För de är, har jag hört, också en stor glädje, lika stor som oron för dom. I dopgudstjänstens förbön så står det så här:<br />
<i><br /></i>
<div style="text-align: center;">
<i>"Barmhärtige Gud och Fader, barnen är vår framtid, vår oro, vår glädje.</i></div>
<div style="text-align: center;">
<i>Därför ber vi till dig för detta barn...."</i></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
Jag börjar förstå orden framtid, oro och glädje. Jag vill uppleva glädjen i ett lekande, leende och skrattande barn. Jag vill uppleva den som kan föra mitt arv vidare till kommande generationer. Jag vill uppleva den kärlek som gör att man går i ständig oro för att något ska hända. </div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
Super et de//Erik</div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
P.S. Här kan du läsa <a href="http://miafia1968.blogspot.se/">Mias blogg</a>. D.S. </div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<br />
<br />Erik Fängströmhttp://www.blogger.com/profile/14654569279693659688noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4516468170084618672.post-33291563085414618102012-11-14T21:23:00.000+01:002012-11-14T21:23:03.936+01:00Hundra......saker har jag hunnit tänkt på som potentiella bloggämnen sen sist jag skrev, så därför skulle det här kunna bli århundradets längsta blogginlägg. Men det tror jag inte intresserar någon, i synnerhet inte mig. Jag ska ju hem och sova...! Alltså: plocka russinen ur kakan, det godaste av det goda etcetera etcetera.<br />
<br />
Och bara för att jag satte ner på pränt att jag hade så många ämnen så dyker inte ett enda vettigt upp i skallen just precis nu. Vi får vänta en stund...<br />
<br />
...Femton minuter senare...<br />
<br />
Fortfarande inget vettigt. Men har i alla fall kommit fram till att jag borde börja lägga upp lite foton här på bloggen...<br />
<br />
...Nu kom jag på ett! Eller nej förresten...<br />
<br />
Men nu! Igår kollade jag på The Vicar of Dibley med Micke. Det var bra.<br />
<br />
Nej, det är nog lika bra och ge upp för nu. Vi tar det en annan gång i stället, om en timme eller tre.. eller några dagar. Vi får se.<br />
<br />
Ha det bäst tills vi hörs eller syns.<br />
<br />
Super et de//ErikErik Fängströmhttp://www.blogger.com/profile/14654569279693659688noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4516468170084618672.post-3407735656671500612012-11-04T22:27:00.000+01:002012-11-04T22:27:30.137+01:00Helt enligt konstens alla regler......har jag nu börjat titta på julrepertoar till allt som ska spelas och sjungas i årets utgåva av julhelgen.<div>
<br /></div>
<div>
Ändå tycker jag nästan att det är sent. Andra år har man ju övat julsånger från oktober, nu är det ju november! Så man får vara tacksam för det lilla, nu kanske julhelgen hinner passera innan jag är så leds på jullåtarna att jag inte ids se åt dom.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Musiker har ju den lilla nackdelen.. ska man kunna framföra och spela låtarna fint lagom till jul och någon vecka där innan får man ju helt enkelt börja öva nu med körer, musiker och allt där emellan. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
Men jag ska inte bara klaga, det är faktiskt himla mysigt att sitta på en pianopall och nynna och spela julsånger. Det o-juliga vädret till trots... </div>
<div>
<br /></div>
<div>
Men nu ska jag ta och lämna julsångerna för idag i alla fall, för nu ska jag hem och sova! Är sanslöst trött. Gäspar mellan varje tangentnedslag, så då förstår man ju att det här inte håller! Så godnatt och ha det bäst tills vi hörs eller ses igen!</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Super et de//Erik</div>
Erik Fängströmhttp://www.blogger.com/profile/14654569279693659688noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4516468170084618672.post-29905623523184656512012-11-02T23:41:00.000+01:002012-11-02T23:41:04.410+01:00Idag var imorgon igår......och det gick också.<div>
<br /></div>
<div>
Idag har jag inte gjort särskilt mycket, jag har inte varit på jobbet, jag har inte spelat piano, jag har inte sjungit(eller jo, när grannen ovanför hade fötter tunga som elefantfötter övade jag på tenorstämman i "O Fortuna" ur Carl Orff's "Carmina Burana". Då blev det tystare...), jag har inte vart ute och gått, jag har inte...</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Ja, ni fattar! Jag har varit alldeles särskilt inaktiv idag. Kan man tro ja! Men när jag nu börjar tänka efter, så händer det faktiskt rätt så mycket även under en inaktiv dag, även om man inte riktigt tänker på det. Till exempel så hade jag tvätt-tid idag, så vad gör man då? Rätt gissat, man tvättar. Sedan hade jag lovat att baka bullar till i morgon, så vad gör man då? Jo man bakar.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Sedan får man väl även räkna korsordslösande på sängen som en aktivitet, även om det är en ganska inaktiv aktivitet, den fysiska ansträngningen är ju inte särskilt hög, men den psykiska är ju ofta desto högre om man inte löser Vi i femmankrysset i Allers... </div>
<div>
<br /></div>
<div>
Men ändå, jag har kännt mig lugn och sansad idag och kunnat ta det lugnt och sansat, inga egentliga förhållningstider, inga större måsten. Hade jag glömt tvätt-tiden hade inget annat hänt än att jag hade behövt göra det en annan dag osv. Inga stora måsten alltså.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Vart vill jag då komma med det här? Jo, att man ibland måste våga ta sig en inaktiv dag lite då och då, för att orka med de dagar som innehåller desto mer aktivitet! Vi mår bra av att ta det lugnt ibland också, mitt i denna jogga-spring-gå-fixerade värld med bästa träningstipsen i varje tidning tror jag att det är viktigt att påminna sig om just att ta det lugnt ibland också! </div>
<div>
<br /></div>
<div>
Ligg i soffan med en godispåse på bekvämt avstånd och kolla igenom favoritserien, sätt dig vid köksbordet och verkligen njut av att i långsam takt läsa annonsbladet från ICA, ligg på sängen och halvslumra med twitter i högsta hugg på telefonen, eller varför inte tända lite ljus och bara sätta sig och finnas till, bara vara... Är det så farligt?</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Ibland får jag ställa mig själv mot väggen och fråga: "Går jorden under om du inte gör detta just precis nu? Eller kan den på egen hand hålla sig så pass snurrande att den klarar sig till dess att du vilat en stund och gör det viktiga som ska göras lite senare? <u>Klarar jorden att snurra i fem-sex timmar utan din själsliga närvaro?</u>". I nio fall av tio så blir svaret faktiskt: "Ja, den klarar sig, även om jag tar mig en välbehövlig vila!"</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Så hör nu gott folk: Våga vila! Försumma inte arbetet, men våga stanna upp ibland. Var inte rädd för tomrummen i kalendern, för de tomrummen är fyllda med det värdefullaste som finns, nämligen av <b><u>dig själv!</u></b></div>
<div>
<br /></div>
<div>
Ha det bäst!</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Super et de//Erik</div>
Erik Fängströmhttp://www.blogger.com/profile/14654569279693659688noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4516468170084618672.post-90193486789774006402012-11-01T23:13:00.001+01:002012-11-01T23:13:25.097+01:00Försoning kontra FörlåtelseIkväll har vi haft samtalsgrupp här i Malå, en samtalsgrupp där vi talar runt en bok som heter "Stororden", det vill säga de ord som vi i kyrkan kanske rent vanemässigt använder, men utan någon egentlig förståelse för innebörden. Vi är några stycken som sitter och pratar om sådana saker och allt som vi kommer in på via ett ord, vilket inte är lite... Ikväll har vi i alla fall talat runt ordet försoning, vilket lätt leder in på närbesläktade ord som exempelvis förlåtelse, lojalitet, acceptans, förrenas osv...<br />
<br />
Vad är att försonas? Jag är inte rätt person att svara på den frågan, för jag vet inte riktigt den egentliga innebörden, men jag kan ju dela med mig lite av hur jag tänker kring ordet och lite av vad det betyder för mig.<br />
<br />
För mig är försoning en djupare form av förlåtelse. Förlåtelse är, om man går till grunden i betydelsen, en handling där endast en part är nödvändig, man förlåter någon. Förlåtelse kräver ingenting tillbaka, man ber om förlåtelse och så antingen blir man förlåten eller så inte. Den tillfrågade utför sedan eventuellt själva förlåtelsehandlingen. Men endast en part är nödvändig för att förlåtelsen ska träda i kraft.<br />
<br />
Försoning är något mycket djupare. Det krävs en förändring i tankesättet hos båda parter i exempelvis en tvist för att de ska försonas. Någon av parterna måste ta initiativet till och vilja försonas, men för att handlingen ska vara fullbordad måste båda parter acceptera varandra och varandras tankar kring tvisteämnet. Kanske till och med lämna sin egen ståndpunkt till viss del.<br />
<br />
Därför tycker jag att försonas är en långt mer komplicerad handling än att förlåta. Det krävs så mycket mer emotionellt "grovjobb" för att kunna försonas med någon, eftersom det inte bara krävs tankeverksamhet av mig själv, utan även av min motpart, den part som tänker annorlunda. Att påverka sina egna tankar är ganska enkelt bara man sätter viljan till, men det krävs bra mycket mer vilja för att påverka någon annans tankar, om det ens går i en djupt rotad fråga.<br />
<br />
Som ett exempel kan vi ta alla de kommuner som har en politisk ledning med så kallade blandpartier i majoritet. Där har röda, blå och gröna partier enats om att gå ihop för att föra fram de åsikter som lokalt resulterar i det bästa för just den kommunen. Dom har <b>försonats</b> i frågan om kommunpolitik, vilket antagligen har krävt rätt många svalda stoltheter, förändrade tankegångar och inbördes ideologi-debatter innan alliansbildandet har tagit fart. I alla läger, röda som blå.<br />
<br />
Vi går tillbaka till ordet förlåtelse en stund. Det är ju inte heller ett "busenkelt" ord. Ofta kan jag tycka att vi tar lite för lätt på just ordet "förlåt". Att ge någon sin förlåtelse är något stort. I alla fall i min värld krävs det ett ganska stort och uppsåtligt svek, brott eller liknande för att be någon om förlåtelse. Att be någon att glömma och se någon som den man var innan man begick brottet/felet.<br />
<br />
Jag tycker inte att man ska dra ett likhetstecken mellan förlåtelse och ursäkt. En ursäkt är något man ber om för sig själv, exempelvis frågan "ursäkta en dum en, men vad är en diskmaskin...?" Det är ett lämpligt ställe för att be om ursäkt för sig själv, men man säger ju inte i en korrekt mening "förlåt en dum en...". Eller om man springer in i någon på stan oavsiktligt kan en ursäkt vara på sin plats, fast ursäkten egentligen inte heller känns "formellt riktig".<br />
<br />
Engelsmännen är på det sättet föredömliga i att använda "rätt ord på rätt plats". En engelsman som går in i någon annan eller råkar knuffa någon på tunnelbanan säger kort och gott "I'm sorry!", "Jag är ledsen!". Han/Hon ber inte om ursäkt ("Excuse me") eller om förlåtelse ("Forgive me") för en så trivial och värdslig incident, denne konstaterar bara kort och värdigt att "Jag är ledsen(att det blev så tokigt, men det är inte mycket att göra åt...)".<br />
<br />
Förlåtelsen är större, inte lika stort som försoningen, men större än ursäkten eller stadiet "jag är ledsen.". Däremot tror jag att förlåtelse kan leda till försoning, för har någon kommit fram till att den har gjort fel och bett om ursäkt, så har denne tagit initiativet till att försonas. Men det krävs så mycket mer, man måste acceptera att man gjort fel och sedan vara beredd på att ändra lite här och var för att möta förståelse.<br />
<br />
Samma sak måste ske hos den andra parten, denne måste förlåta och glömma, sedan förstå varför man förlåter den andra och till viss del acceptera eller i alla fall försöka förstå den andra partens ståndpunkt och varför denne gjorde som den gjorde, upphovet till behovet av förlåtelse.<br />
<br />
<br />
Det blev ett långt inlägg, men det går inte att bara svischa förbi ett så stort ämne, så då får det bli så långa inlägg, och har du orkat läsa ända hit så hoppas jag att det gett dig lite grann att fundera över i alla fall.<br />
<br />
Ha det bäst så hörs och ses vi förhoppningsvis snart!<br />
<br />
Super et de/Erik<br />
<br />
<br />
<br />
<br />Erik Fängströmhttp://www.blogger.com/profile/14654569279693659688noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4516468170084618672.post-36882225114803761592012-10-31T22:29:00.001+01:002012-10-31T22:29:46.795+01:00Reflektioner<br />
<div class="MsoNormal">
Ibland händer det där som bara inte får hända. Det kan vara
något så trivialt som att komma två minuter sent till ett jätteviktigt möte,
eller en grad upp på skalan, spilla kaffe på bröllopskostymen. Ännu en grad upp
skulle kunna vara att bli strandad på en öde ö, lite i stil med ”Lost”, TV-serien. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Men ibland händer det som VERKLIGEN INTE FÅR ske, det som är
så ofattbart att man får ångest bara man tänker tanken att det kan hända.
Ibland händer just det, och det är inte något man kan styra över, när olyckan
är framme så är olyckan framme, då är det bara att bita ihop och försöka leva
vidare. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Detta i sig är inte helt enkelt, och för att tala klarspråk
så är det fruktansvärt svårt! Man får antagligen uppbåda all sin mentala kraft
för att ens orka vakna. Då är det skönt att ha vänner. Vänner som kramar,
vänner som bryr sig, vänner som bara finns helt enkelt.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Många som har varit med om livsomstörtande kriser tycker sig
uppleva att man, i och med det som skett, har blivit väldigt avskärmade från
världen. Först så stänger man själv in sig för att man anser att ens egen sorg
är just det, ens egen. När man sedan tar steget och vågar ”visa sig”, är det
nästan som att man får det bekräftat, vänner byter trottoar när man möts,
svarar inte i telefon osv. För att visa hänsyn till den sörjande. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Men behöver man annars inga vänner eller medmänniskor, så
behöver man det då. Vänner som kramar, vänner som bryr sig och vänner som finns
till. Många som byter sida gör det för att man inte vet hur man ska bemöta en
så svår sorg hos en människa, man vet inte vad man ska säga, hur man ska agera
för att den sörjande inte ska känna sig stött. Man vill helt enkelt bespara den
drabbade ännu mer smärta på grund utav något ogenomtänkt man kanske kommer att
säga.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Men ändå är sanningen så enkel, dela en famn, ge en kram.
Något så enkelt som en kram säger mer än många ord, den visar att man tänker på
den drabbade, att man bryr sig och delar smärtan. Sedan, om det är läge, växla
några ord om ditt och datt, eller om det som hänt. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Att vara en medmänniska behöver inte vara svårare: En
deltagande handling, några ord om väder och vind, kanske lite mer om det är så…
Men framför allt: Var inte rädd för att möta sorgen! Den drabbar oss alla någon
gång och den finns där, ofta hand i hand med glädjen över något helt annat. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Sorgen över en förlust vänder inte sällan till glädje över upptäckten av vänner som fortfarande finns kvar bland oss, för att sekunden
senare vändas tillbaka till sorg över förlusten. Och så vidare. Livet är, i
alla fall sett ifrån min relativt korta erfarenhet, inte bara svart eller bara
vitt hela tiden, det finns alltid lite av båda.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Super et de/Erik</div>
Erik Fängströmhttp://www.blogger.com/profile/14654569279693659688noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4516468170084618672.post-57705409551528350232012-10-31T21:45:00.004+01:002012-10-31T21:45:43.547+01:00Totta Näslund - Allt är bra<br />
<div class="MsoNormal">
</div>
<div style="text-align: center;">
Jag har inget stort att säga jag har ingenting att ge</div>
<div style="text-align: center;">
Mycket lite rör sig, det mesta är passé</div>
<div style="text-align: center;">
Jag sitter och väntar på att något ska ske</div>
<div style="text-align: center;">
Att någon ska säga hur det verkligen är</div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<o:p></o:p><br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: center;">
Allt är bra, allt är bra, allt är bra det är bara bra<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
</div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
Utanför min dörr står en svårt plågad själ</div>
<div style="text-align: center;">
Med en flackande blick och ett ständigt farväl</div>
<div style="text-align: center;">
Han trampar och tvekar men står ändå kvar</div>
<div style="text-align: center;">
Sen mumlar han något och väntar på svar</div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
Allt är bra, allt är bra, allt är bra det är bara bra</div>
<br />
<div class="MsoNormal">
</div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
Tjejen jag träffar frågar ibland</div>
<div style="text-align: center;">
Hur ska det bli, ska du bli min man</div>
<div style="text-align: center;">
Jag vet inte säger jag, jag vet inte alls</div>
<div style="text-align: center;">
Sen kastar jag mig runt hennes hals</div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
Allt är bra, allt är bra, allt är bra det är bara bra</div>
<br />
<div class="MsoNormal">
</div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
Igår var jag med henne, idag är hon med mig</div>
<div style="text-align: center;">
Jag kan inte säga ja, hon kan inte säga nej</div>
<div style="text-align: center;">
Vi pratar i timmar om hur det ska bli</div>
<div style="text-align: center;">
Sen drar jag mig undan för att känna mig fri</div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
Allt är bra, allt är bra, allt är bra det är bara bra</div>
<br />
<div class="MsoNormal">
</div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
Jag lever här och nu och det enda jag begär</div>
<div style="text-align: center;">
Är att få veta vem jag varit för å veta vem jag är</div>
<div style="text-align: center;">
När jag ser på mina år så tänker jag minsann</div>
<div style="text-align: center;">
Man ska göra det man vill å inte bara det man kan</div>
<o:p></o:p><br />
<div class="MsoNormal">
</div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
Jag vill inte till stjärnorna, vad ska jag göra där?</div>
<div style="text-align: center;">
Jag tappar bara andan det är fel atmosfär.</div>
<div style="text-align: center;">
Jag drömde för länge sen, när jag var tolv</div>
<div style="text-align: center;">
Att hela världen var mitt källarrumsgolv</div>
<o:p></o:p><br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: center;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: center;">
Allt är bra, allt är bra, allt är bra det är bara bra</div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: center;">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
</div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
Jag vill sjunga en sång som aldrig tar slut</div>
<div style="text-align: center;">
En enkel melodi som ingen hört förut</div>
<div style="text-align: center;">
Ur tystnad och mörker växer ljud och ljus</div>
<div style="text-align: center;">
Det brinner mellan människor och ekar mellan hus</div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
Allt är bra, allt är bra, allt är bra det är bara bra</div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
Erik Fängströmhttp://www.blogger.com/profile/14654569279693659688noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4516468170084618672.post-35657470631592439772012-10-31T16:21:00.001+01:002012-10-31T16:21:11.176+01:00MalåNu börjar det ju på att vara ett tag sedan jag bloggade sist. Det har sina både rutiga och randiga orsaker, men framför allt är väl orsaken den att jag helt enkelt har haft fullt upp med att komma mig in i nya jobbet och i lägenhet och annat här i Malå.<br />
<br />
Nu är jag iallafall här igen, både på bloggen, twitter och instagram. Kanske ingen banbrytande och världsrevolutionerande nyhet, men att skriva det svart på vitt, eller grått på svart som i bloggen, gör att jag blir lite mer taggad själv på att skriva.<br />
<br />
Jag har alltså flyttat till Malå i västerbotten cirka 10 mil från Skellefteå för att jobba. Inte för att gömma mig under en sten som någon frågade mig..haha! Jag jobbar som kantor här och har kommit in riktigt bra i jobbet och i verksamheten. Malå är ett riktigt trevligt samhälle, litet, men naggande gott.<br />
<br />
Jag har idag jobbat här i två månader prick, och det känns som att jag kommer att fortsätta ett tag till, hur länge vet ingen. Men jag trivs, trots avståndet till alla andra "civilisationer"...<br />
<br />
Nåja, nu har jag iallfall kommit igång och påmint mig själv om att jag har en blogg någonstans ute i cyberrymden, tillsammans med Fejjan och twitter och allt annat, så nu kan man nog vänta sig åtminstone en uppdatering lite nu och då:)<br />
<br />
Ha det bäst alla vänner!<br />
<br />
Ov er and ou t / / Er_n-s_tttErik Fängströmhttp://www.blogger.com/profile/14654569279693659688noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4516468170084618672.post-25275652070137395062012-08-24T01:13:00.000+02:002012-08-24T01:13:08.417+02:00Nu får det vara nog med ledigtNu vill jag börja jobba! Är övertaggad på att få börja uppe i Malå nu. Dessutom behöver jag få en anledning att skriva blogginlägg något tidigare än klockan ett varenda natt! Den anledningen bör kunna vara tidigare sänggång och sömn. Alltså behövs jobb. Nu!!!<br />
<br />
I morgon bär flyttlasset av till Malå, men blir bara över dagen, så jag återvänder till hemlandet redan i morgon kväll. Men på Lördagkväll så går det slutliga flyttlasset norrut. Trevligt!<br />
<br />
Men nu ska jag iallfall sova, även om det är Primo Paulo på tvn. Tror dessutom jag har sett det här avsnittet. Så godnatt alla människor! Hadet så syns och hörs vi!<br />
<br />
Super et de//EriikErik Fängströmhttp://www.blogger.com/profile/14654569279693659688noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4516468170084618672.post-46131454650428469162012-08-23T08:38:00.000+02:002012-08-23T08:38:23.806+02:00Men nu blire lite vääl segt...Ok. Det som inte bör ske har skett. Jag vaknar nu på morgonen och inser att min hals ömmar nåt fruktansvärt. Mr Förkylning är verkligen persona non grata just nu... Eller ja, det är väl aldrig riktigt önskvärt, men just nu är han extra ovälkommen. Så nu har jag letat reda på alla förkylnings- och Cvitamin- och Halspreparat som kunde uppbringas i hemmet, plus kokhett vatten rätt ner i halsen.<br />
<br />
Super et de//E<br />
<br />
<br />Erik Fängströmhttp://www.blogger.com/profile/14654569279693659688noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4516468170084618672.post-87338573537557204542012-08-23T01:23:00.002+02:002012-08-23T01:23:33.913+02:00Jag vet...... att det blir mycket med två inlägg så här på nattkanten. Mina stackars läsare (om jag har några...? Hmm.. ska jag fortsätta skriva då? Jo. Så får det bli. (Lång parantes, men men...)) kan ju få en chock, först inget, sedan inget, sedan inget, sedan helt plötsligt BANG BOM så smäller det till nån gång i augusti 2012 och han får helt och hållet skrivdamp! Men jag kan verkligen inte sova, så då blir det ett till, lite mer av typen sammanfattning av min dag.<br />
<br />
Jag har varit i Strömsund mest hela dagen och fikat med Stina, Gabbi, Gustav och Manne bland andra, varit till mormor, åkt runt i Strömsund och kollat på en massa hus i väntan på att biblioteket skulle öppna, lämnat igen några böcker och betalat en massa pengar i förseningsavgift på nämnda bibliotek, druckit kaffe på det samma (bibblan), och så packat, packat, packat..<br />
<br />
Jag och Stina kan mycket väl ha blivit föremål för misstanke om kommande villainbrott med tanke på att vi hann med ganska många hus under den timme vi väntade på att biblioteket skulle öppna.. Haha! När vi väl var färdigfikade och hade tittat färdigt på böcker så gjorde vi en avslutande runda utåt Näsviken och råkade komma så precis till Gunilla och Jens nybygge att Gunilla var ute och bjöd in oss på lite husesyn. <br />
<br />
Vilket hus! Helt galet snyggt och häftigt och härligt och alla andra superlativer man kan komma på att använda om ett hus! Och Strömsunds tveklöst bästa läge! Står man i ytterdörren så ser det ut som att andra ändan står som en brygga ut i sjön tack vare öppen planlösning och stooooora fönster!<br />
<br />
Blev kvar hos Gunilla och Jens säkert en halvtimma, men sedan var det dags att vända hemmåt, jag mot kära Lövberga och Stina mot Gabbi och Gustav. <br />
<br />
När jag kom hem var det bara att sätta igång med packningen igen. Det är seriöst mycket man ska tänka på inför en flytt! Tusen grejer har man hemma som man i vanliga fall inte tänker på att man har, men när man väl står där i sin nya bostad och upptäcker att det fattas, så kan det vara oumbärligt. Hur många gånger på en dag tänker du till exempel på att det sitter en lampa i taket som lyser upp lite så att du ser när "skymningen faller"? Bara för att ta ett av alla ting man har och är ganska beroende av.<br />
<br />
Men nu ska jag sluta skriva och faktiskt gå och lägga mig, börjar äntligen känna något som i alla fall kan liknas vid trötthet. Så om en 40-50 sidor i nån bok så går det nog ganska lätt att dejta kudden på riktigt! Tips på bra böcker förresten? Har idé-torka.<br />
<br />
Super et de//E<br />
<br />
<br />
<br />Erik Fängströmhttp://www.blogger.com/profile/14654569279693659688noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4516468170084618672.post-20751877109356655742012-08-23T01:01:00.001+02:002012-08-23T01:01:59.083+02:00Latine proverbiis et dictaJag har snöat in på "latine proverbiis et dicta". Det vill säga ordspråk och talesätt på latin. Har fastnat så totalt att jag VET att min omgivning om någon vecka kommer vara så trött på att få små meningar på latin kastade på sig, som de i nio av tio fall antagligen inte förstår, att dom kommer att sluta lyssna på mig till dess jag slutat med denna ovana. Men just nu är det ju SÅ INTRESSANT!!<br />
<br />
Som till exempel "Persona non Grata", "Ej önskad person". Eller som den raka översättningen blir: "Personen ÄR inte välkommen". PNG är en fras som ofta används inom diplomatvärlden, om t.ex. en ny ambassadör ska installeras i ett land, men landets styre tycker att det är "fel" person, så märks personen som Persona non grata i det berörda landet. Helt klart fantastiskt att på ett så enkelt sätt kunna uttrycka klart och tydligt för alla insatta vad man menar!<br />
<br />
Därför tycker jag att det hela är så fascinerande! Att det fortfarande finns använding för ett språk som i praktiken dog ut för ganska länge sedan, bara för att någon pelle för länge sedan tyckte att just latinet var ett bra språk att använda som universalspråk i den "formella" världen, eller vad man nu ska kalla den.<br />
<br />
Det finns ju naturligtvis hundratals, kanske tusentals andra ordstäv som används frekvent inom olika områden, men "Exempli Gratia"(För exemplets skull, jfr. Eng. förk. e.g.):<br />
<br />
<ul>
<li><div>
Carpe Diem - Fånga dagen, alltså lev här och nu, kanske det mest kända av "vardagliga" latinska ordstäv</div>
</li>
<li>Cogito, ergo sum - Jag tänker, alltså är jag. René Descartes gamla "dänga", också ett av de mest kända</li>
<li>De facto - Egentligen, i verkligheten. Används i vardagligt tal i praktiskt taget hela västvärlden.</li>
<li>Tabula rasa - Skrivtavla utan skrift. Ett oskrivet blad, "tabula rasa puer est vita"("Ett barns liv är ett oskrivet blad". Tänk också Emil i Lönneberga: "Nu har jag tagit <strong>tabberas </strong>på..."</li>
<li>In vino veritas - I vinet sanningen. Ligger ju något i det, berättar man någonsin så mycket som på en trevlig, lagomt "blöt" fest?</li>
</ul>
Men tänk ändå, att säga till en person man inte gillar: Du är persona non grata, Vos est non grata! Fantastiskt. Som sagt, det kommer bli några veckor nu, tills jag hittar något bättre att ägna min tid åt (jobb, exempli gratia), med diverse latin lite här och var. Det är en fas, det går över. Så håll ut:D<br />
<br />
Over and out. (Borde kanske byta ut det mot något annat? Jag vet! SUPER ET DE!)<br />
<br />
Super et de // EErik Fängströmhttp://www.blogger.com/profile/14654569279693659688noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4516468170084618672.post-18959936661999154912012-08-22T00:27:00.001+02:002012-08-22T00:27:19.109+02:00DagenMin dag i några korta punkter:<br />
<ul>
<li><div>
Vaknat</div>
</li>
<li>Lagat mat</li>
<li>Skjutsat brorsan till tåget i Östersund</li>
<li>Hälsat på mormor och lärt henne hur man startar den nya datorn</li>
<li>Tittat TV</li>
<li>Börjat packa</li>
<li>Bakat</li>
</ul>
Dessutom: Hör och häpna, jag har tagit några bloggfoton idag:<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhJ0k1uXzHvxxWTFVEfBUQXmHtpk6WzfMJrGa-hklfnYLfCiDlzrqtgRlgihKsvQmgp5W3Ay-x3HhRbLNOTOC4Vr43K3C9NC9YRulUXL2OaAdDUSl-9orFYjFUKlzDQ2spZRNXK0RDIauJI/s1600/P8210052.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhJ0k1uXzHvxxWTFVEfBUQXmHtpk6WzfMJrGa-hklfnYLfCiDlzrqtgRlgihKsvQmgp5W3Ay-x3HhRbLNOTOC4Vr43K3C9NC9YRulUXL2OaAdDUSl-9orFYjFUKlzDQ2spZRNXK0RDIauJI/s320/P8210052.JPG" width="320" /></a></div>
<div class="" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Jag och bror på väg till storstan... Eller han iallafall, </em></div>
<div class="" style="clear: both; text-align: center;">
<em>jag stannar vid Östersund</em></div>
<div class="" style="clear: both; text-align: center;">
<em><br /></em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgirViGeB-mn7d7-FpKOuJrsG2iYj99UyQ4t65wHum6ku_b6FSZlfx5ZLPGChRmNeaZWtyv8mCSLDGLhZkL5ZYNpkdPoGTodzG3SLXU65JNArusrqbtTAwPXWuytdbwkqIPzGADdjr6kxHx/s1600/P8210053.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgirViGeB-mn7d7-FpKOuJrsG2iYj99UyQ4t65wHum6ku_b6FSZlfx5ZLPGChRmNeaZWtyv8mCSLDGLhZkL5ZYNpkdPoGTodzG3SLXU65JNArusrqbtTAwPXWuytdbwkqIPzGADdjr6kxHx/s320/P8210053.JPG" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Äta bör man, annars dör man. </em></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhyb43X8_q6ggGotX8KpGCtmRLf7_bx6vd9vvDqYWpL-ctpY24RtmE6Ng-Etd9sExzZwqsH1_VPEhrPYfqiJugHBw5d8lYQd7jCaAwjUI9EKFaauiFryfq-uhPiUi2yl4rpfh2WfzQ9GOY9/s1600/P8210063.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhyb43X8_q6ggGotX8KpGCtmRLf7_bx6vd9vvDqYWpL-ctpY24RtmE6Ng-Etd9sExzZwqsH1_VPEhrPYfqiJugHBw5d8lYQd7jCaAwjUI9EKFaauiFryfq-uhPiUi2yl4rpfh2WfzQ9GOY9/s400/P8210063.JPG" width="300" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Och där åker han, destination Stockholm. Snart. </em></div>
<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhLlRql6ieOxlNeSvVMn92a8XWkHSq3OZuj3z-3wQ6dPliJ2HZwHZ014jSTSOV4DEUBIebbZj97m4hNtBhuwYZE4bxjkJiBYkVoUO0Rk5XjwFrEuq8kJqmDWbUpJ7TJqp34i_PaUG9MU5-t/s1600/P8200027.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhLlRql6ieOxlNeSvVMn92a8XWkHSq3OZuj3z-3wQ6dPliJ2HZwHZ014jSTSOV4DEUBIebbZj97m4hNtBhuwYZE4bxjkJiBYkVoUO0Rk5XjwFrEuq8kJqmDWbUpJ7TJqp34i_PaUG9MU5-t/s320/P8200027.JPG" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Tillbaka i Ström blev det fika hos momma.</em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em><br /></em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh4FTrRs3SSt6HU9petB84r3eLMGltANFOcrISoN0OzMDwR2m5pysdPc7LhulG8ASVeM0m9K1B7WCk0Oq64GU8Nn2yW-RytN3WWTBw7Opzcp5CtzxPMNumUfloKWBvq_HcJ5hyWdIu-V6Jy/s1600/P8210005.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh4FTrRs3SSt6HU9petB84r3eLMGltANFOcrISoN0OzMDwR2m5pysdPc7LhulG8ASVeM0m9K1B7WCk0Oq64GU8Nn2yW-RytN3WWTBw7Opzcp5CtzxPMNumUfloKWBvq_HcJ5hyWdIu-V6Jy/s320/P8210005.JPG" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Väl hemma blev det kakbak.</em><em><br /></em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em><br /></em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Så, där har vi min dag, i korta drag. Faktiskt mitt kortaste inlägg nånsin, sett till texten iallafall:D<em><br /></em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
God natt och sov gott!</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Åfer ant auto! Erik</div>
<br />Erik Fängströmhttp://www.blogger.com/profile/14654569279693659688noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4516468170084618672.post-2474295853402669462012-08-21T11:19:00.000+02:002012-08-21T11:19:33.724+02:00Hur, var och när, men framför allt: Varför?Hur kommer det sig, att man vaknar efter att ha sovit en tillsynes händelselös natt, man går till toaletten, man gör sina morgonbestyr, man går ner, tar en kopp kaffe, sätter sig vid datorn en stund osv. osv.<br />
<br />
Allt detta till trots så är man ändå TRÖTT efter en halvtimma i vaket tillstånd!?!?!<br />
<br />
Jag måste vara inne i en tröttfas av livet.. kan inte finnas nån annan förklaring.<br />
<br />
Jag måste komma ur en tröttfas av livet.. hur gör jag det på ett smidigt sätt?<br />
<br />
Det är några punkter jag ska fundera på under dagen.<br />
<br />
<br />
Over and out.Erik Fängströmhttp://www.blogger.com/profile/14654569279693659688noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4516468170084618672.post-58210762141234637532012-08-20T23:55:00.003+02:002012-08-21T20:37:42.624+02:00Små meddelandenSitter och tittar på the Vicar och Dibley med mamma, eller ja, mamma sover på soffan och jag sitter vid datorn. Men det finns inte många humorserier som går upp mot denna Dawn French-skapelse! Kan titta på den om och om igen och ändå inte sluta skratta.<br />
<br />
Jag har i övrigt haft en bra dag, bortsett från att jag var trött fram till cirka klockan sex, så jag får väl säga en bra kväll då.. Har bakat drömmar, men dom blev väl sådär får man nog säga. Första plåten var i ugnen för länge, den andra var definitivt inte inne för länge.. dom var RÅA i mitten! Jag har tappat stinget (även fast jag officiellt skyller på den kassa ugnen i vårt kök...).<br />
<br />
En annan sak jag hunnit med under kvällen är att nominera veckans låt i min aldeles egen lista! Hitintills finns det bara en låt på listan, men jag är ganska säker att ingen kommer att toppa den under den här veckan. Det är Ben Harley's Little Notes (text härunder), ni vet den i nya VOLVOreklamen.<br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<i>Let us walk, you and me </i></div>
<div style="text-align: center;">
<i>Or we'll sail over seas </i><i><br /></i><i>We can buy little boats</i></div>
<div style="text-align: center;">
<i>And send home little notes </i><i><br /></i><i>To tell them we're okay</i></div>
<div style="text-align: center;">
<i>And we're still far away </i><i><br /></i><i>We'll return when the wind </i></div>
<div style="text-align: center;">
<i>Turns and blows us back </i></div>
<div style="text-align: center;">
<i>To our friends and our homes</i></div>
<div style="text-align: center;">
<i> </i><i><br /></i><i>We'll watch the sun go down on this beautiful place we found </i><i><br /></i><i>Leaving the stars above, and all we can feel is love</i></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
I övrigt finns inte så mycket att rapportera från dagen, inget av högre spänningsgrad i alla fall, så nu ska jag återgå till TVn ett tag. MASH, på min ära! Och till nästa gång: Ha det Bäst!!<i><br /></i></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgzJV_wrp09k3YaD6gbRnKzbWgzn0kV9xXg2hiBJdg3sl3D12KPhbpP8Dqu6QQcH6UCm740B2OXPkpQeLqYVf6Iqk0N1pyfnbxGUK5yTpMF7kd1qXtlnPYoKbPxXiiIqWe9fULrsnbiR13x/s1600/_8127715.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgzJV_wrp09k3YaD6gbRnKzbWgzn0kV9xXg2hiBJdg3sl3D12KPhbpP8Dqu6QQcH6UCm740B2OXPkpQeLqYVf6Iqk0N1pyfnbxGUK5yTpMF7kd1qXtlnPYoKbPxXiiIqWe9fULrsnbiR13x/s320/_8127715.JPG" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Ett stycke solnedgång över Vattudalen.</i></div>
<div style="text-align: left;">
Over n' out!</div>
Erik Fängströmhttp://www.blogger.com/profile/14654569279693659688noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4516468170084618672.post-85202304124546752102012-08-20T15:54:00.001+02:002012-08-20T15:54:24.658+02:00TröttTror jag håller på att bli förkyld. Inte bra med tanke på att jag ska flytta på fredag. Är så konstigt trött, därav mina misstankar. Hoppas det bara är utarbetning eller nåt:P Satt ju dessutom uppe lite väl länge i natt, så det kan ju vara det som gör sig påmint.<br />
<br />
Läste en blogg av en mamma vars dotter dog i cancer i juni. Sanslöst. Det var därför jag satt uppe, när jag väl började läsa kunde jag inte sluta. Det var så hemskt.<br />
<br />
Jaja, nu ska jag försöka vila en stund för att se om det blir bättre med pigg/tröttheten..<br />
<br />
Over n'outErik Fängströmhttp://www.blogger.com/profile/14654569279693659688noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4516468170084618672.post-7935580301654562432012-08-20T02:32:00.002+02:002012-08-20T02:32:37.329+02:00En kortisBlir ett kort inlägg.. tror jag i alla fall. de brukar ju tendera till att bli ganska långa trots att jag inte menar det alls från början. Dagen har vart otroligt bra idag iallafall, först picknick på hempan med goa vänner, sedan fortsatt gemenskap med dom samma fast nu runt middagsbordet med en till, mycket illaluktande, vän. Surströmming.<br />
<br />
Racet fortsatte vidare till Fjällsjö kyrka där jag spelade mitt sista "gig" för Strömsunds pastorat på mycket länge(hoppas jag:P). När jag på hemvägen nådde Rudsjö så stötte jag där på Stefan och Gudrun som var ute och promenerade hundarna. Blev sedan sittande på deras veranda tillsammans med dem och Petter spelandes Chicago fram tills klockan blev elva(!), hur gick det till liksom?<br />
<br />
Har dessutom under dagen bestämt mig för att börja lägga upp lite foton här på bloggen, nu när det har blivit så enkelt som att bara trycka på en liten länk så kan man välja foto och Vips så är det bara där! Har dessutom hittat åt kompaktkameran igen, så nu har man en liten "vardagskamera" att ta "bloggfoton" med. Bra. Men idag blir det inga foton. För sent helt enkelt. Trött. Men i morgon ska jag försöka bättra mig.<br />
<br />
Som sagt är jag trött och behöver sova så jag orkar upp och packa inför flytten i morgon. Bra så. Ha det bäst!!!<br />
<br />
Over and out.Erik Fängströmhttp://www.blogger.com/profile/14654569279693659688noreply@blogger.com0